Portugal - att hyra hus utomlands
Det här med att plita ner vår reseberättelse från Portugal verkar var svårare än jag trodde...
Nu har vi hur som helst lämnat Lissabon och styrt hyrbilen två timmar söderut.
Där har vi, tillsammans med en annan familj, hyrt ett stort hus ute på landet.
Ett hus med pool och uppblåsbar flamingo kan ju inte bli fel eller hur?
Helt magisk utsikt över vidderna.
Barnen var kreativa och anordnade sminktävling.
Rufus och Betti i team
Vår äldsta dotter fyllde år när vi bodde i huset.
Frukost och sång på sängen som sig bör när man fyller år.
Eller ja, frukost vet jag inte om det räknas som.
Chokladdoppad donut, äppeljuice och vattenmelon - mer fika förstås. 
Men är det födelsedag så är det.
En nöjd Stella med sin nya t-shirt som vi letat ihjäl oss efter hemma i Sverige.
Så hittade vi en märkesbutik på landsbygden i Portugal med en kvar i lager. Tur minst sagt!
Stella hade bestämt att hon skulle göra tårtan själv.
Nutella och grädde emellan.
Grädde, jordgubbar och strössel ovanpå.
Alla var impade förstås.
Tårtkalas med efterföljande pooldopp kan aldrig bli en dålig födelsedag!
På dagarna åkte vi till någon av alla närliggande stränder.
Otroligt vackert och lagom med folk.
Nu längtar man efter sol och bad!
Vi stannade ofta till i byn och köpte med oss färsk fisk från fiskaffären eller kött från slaktaren.
Grillen gick minst sagt varm hemma i huset.
Vi har nog aldrig ätit så gott som under den här veckan!
Lite surf fick vi också njuta av. Kallt i vattnet så våtdräkt behövs.
Vi hyrde brädor på plats men nästa gång tar vi nog med oss själva.
Nästa gång blir faktiskt redan till sommaren. Härligt att se fram emot!
Efter veckan i huset åkte vi vidare till Ericeira som ligger ungefär en halvtimme norr om Lissabon.
Mer om det kommer. Hoppas jag ;)
 
Back to crime scene
Jag gillar den här väggmålningen så himla mycket.
Det värmde i hjärtat när jag fick en förfrågan om att trycka upp min fototavla, fast i färg.
Bilden är tagen i Malmö och nu är den på väg till ett hem i samma stad.
Back to crime scene så att säga. 
70x100 cm på Fine Art-papper. Fint!
 
You talking to me?

Den här damen talade verkligen till mig när jag var inne på Vintagebyrån sist. 

Jag kunde inte motstå hennes tuffa uppsyn med stråhatt och pipa. Hon fick följa med hem. 

Just nu sitter hon i vardagsrummet, men vi får se var hon landar till slut. Köket kanske?